”Jag kräks inte (eller sällan), jag väger inte alls för lite och jag är verkligen inte smal. Däremot får jag ångest om jag inte tränar. Jag får inte äta onyttiga saker. Jag undviker saker med fett i. Jag mår dåligt om jag inte håller mig till min mat och träningsplanering. Jag mår illa av att äta mycket mat. Jag tycker förresten inte att mat är speciellt gott. Och jag skulle gärna gå ner 10 kilo.”
Känner du igen dig? De orden möts vi ofta av på chatten. Beteendet kanske inte faller in under anorexi eller bulimi, men det är ändå inte en frisk och sund livsstil. Kan man ha en ätstörning även om man inte har en diagnos?
Det där är som att ta orden ur ens mun… Stämmer så mycket in på mig
Em: Vad tråkigt att du tänker så! Jag tror att det är många som lever med liknande tankar men som inte förstår att det inte är bra. Kom ihåg att det är lättare att bli fri från en ätstörning om man börjar innan den har blivit riktigt allvarlig. Känner du att du behöver mer råd och stöd än vad du hittar här i bloggen hoppas jag att du vänder dig till ätstörningszonen på tjejzonen där du kan chatta med någon av våra volontärer. Kolla också in: http://www.abkontakt.se/ Att inse att man har ett problem och söka hjälp är två superviktiga steg i led med att bli frisk.
Jag tycker också att du ska kolla in den här länken: http://www.atstorning.se/KATS/atstorda_tankar.aspx
Ta hand om dig och kom ihåg att du förtjänar att må bättre!